Naar inhoud springen

aafstammeling

Van Wiktionary

Mofers

[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord

[bewirk]

Lemma

[bewirk]

aafstammeling m /á:fstáməlɪ̀ŋ/

  1. 'ne bloodverwantje persoean dae liefelik van emes aafkump
Aafbraeking
  • aaf-stam-me-ling
Verwantje wäörd
Samestèlling

Verbuging

[bewirk]
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif aafstammeling aafstammelingeaafstammelingen
IPA /á:fstáməlɪ̀ŋ/ /á:fstáməlɪ́ŋe//á:fstáməlɪ́ŋen/
dim. sjrif aafstammelingskeaafstammelingsken aafstammelingskes
IPA /á:fstáməlɪ̀ŋ̊skʲe//á:fstáməlɪ̀ŋ̊skʲen/ /á:fstáməlɪ̀ŋ̊skʲes//á:fstáməlɪ̀ŋ̊skʲez/
dat. sjrif aafstammeling aafstammelingeaafstammelingen
IPA /á:fstáməlɪ̀ŋ/ /á:fstáməlɪ́ŋe//á:fstáməlɪ́ŋen/

In anger spraoke

[bewirk]