Naar inhoud springen

iestieë

Van Wiktionary

e glaas iestieë

Mofers

[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord

[bewirk]

Lemma

[bewirk]

iestieë m /í:stìæ̯̈/

  1. (aeteswaar) 'ne vorm van gekeuldjen tieë dae meis op smaak gebrach is mit sókker en setroen
Aafbraeking
  • ies-tieë
Samestèlling

Verbuging

[bewirk]
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif iestieë
IPA /í:stìæ̯̈/
dim. sjrif
IPA
dat. sjrif iestieë
IPA /í:stìæ̯̈/

In anger spraoke

[bewirk]