Naar inhoud springen

karbretuuer

Van Wiktionary

'ne karbretuuer

Mofers

[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord

[bewirk]

Lemma

[bewirk]

karbretuuer m /kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈r/

  1. 'n óngerdeil vanne moter det de vlujbaar brandjstóf (wie benzien) fien verdeildj vermingk mit lóch
Aafbraeking
  • kar-bre-tuuer
Variaasje
Synoniem
Verwantje wäörd

Verbuging

[bewirk]
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif karbretuuer karbretuuers
IPA /kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈r/ /kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥s//kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈rz/
dim. sjrif karbretuuerkekarbretuuerken karbretuuerkes
IPA /kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥kʲe//kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥kʲen/ /kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥kʲes//kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥kʲez/
dat. sjrif karbretuuer karbretuuers
IPA /kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈r/ /kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥s//kàrbrə'tʉ̜̀ɛ̯̈rz/

In anger spraoke

[bewirk]
bewirk