Naar inhoud springen

mandolien

Van Wiktionary

'n mandolien

Mofers

[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord

[bewirk]

Lemma

[bewirk]

mandolien v /mándo̽lì:n/

  1. (meziek) e snaorinsterment verwantje ane luit mit ach snaore die in paar kómme, meis gestumb wie 'n fjoeal, en 'ne rögk dae zoeawaal kómpvörmig es plat kan zeen
Aafbraeking
  • man-do-lien
Verwantje wäörd

Verbuging

[bewirk]
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif mandolien mandolienemandolienen
IPA /mándo̽lì:n/ /mándo̽lì:ne//mándo̽lì:nen/
dim. sjrif mandolienkemandolienken mandolienkes
IPA /mándo̽lì:n̥kʲe//mándo̽lì:n̥kʲen/ /mándo̽lì:n̥kʲes//mándo̽lì:n̥kʲez/

In anger spraoke

[bewirk]
bewirk