Naar inhoud springen

plantjesaort

Van Wiktionary

Mofers

[bewirk]

Zelfstenjig naamplantje

[bewirk]

Lemma

[bewirk]

plantjesaort v /pl̥áɲ̊cəsɒ́:r̥t/

  1. (laeveslieër) 'ne groep aan plantje mit euvereinkómmendje eigesjappe die genetisch zat verwantj zeen aanein det die zich óngerein kónne veurplantje
Aafbraeking
  • plan-tje-saort
Samestèlling

Verbuging

[bewirk]
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif plantjesaort plantjesaorteplantjesaorten
IPA /pl̥áɲ̊cəsɒ́:r̥t//pl̥áɲ̊cəsɒ́:rd/ /pl̥áɲ̊cəsɒ́:r̥tə//pl̥áɲ̊cəsɒ́:r̥tən/
dim. sjrif plantjesäörtjeplantjesäörtjen plantjesäörtjes
IPA /pl̥áɲ̊cəsœ́:r̥cə//pl̥áɲ̊cəsœ́:r̥cən/ /pl̥áɲ̊cəsœ́:r̥cəs//pl̥áɲ̊cəsœ́:r̥cəz/

In anger spraoke

[bewirk]