Naar inhoud springen

sjouwebrandj

Van Wiktionary

'ne sjouwebrandj

Mofers

[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord

[bewirk]

Lemma

[bewirk]

sjouwebrandj m /ʃɒ̀wəbráɲɟ/

  1. e versjiensel wobie 't root det zich inne sjaorstein opgehuip haet inne brandj vluug
Aafbraeking
  • sjou-we-brandj
Synoniem
Samestèlling

Verbuging

[bewirk]
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif sjouwebrandj sjouwebrenj
IPA /ʃɒ̀wəbráɲɟ/ /ʃɒ̀wəbræ̀ɲ/
dim. sjrif sjouwebrendjesjouwebrendjen sjouwebrendjes
IPA /ʃɒ̀wəbræ̀ɲ̊ce//ʃɒ̀wəbræ̀ɲ̊cen/ /ʃɒ̀wəbræ̀ɲ̊ces//ʃɒ̀wəbræ̀ɲ̊cez/
dat. sjrif sjouwebrandj sjouwebrenj
IPA /ʃɒ̀wəbráɲɟ/ /ʃɒ̀wəbræ̀ɲ/

In anger spraoke

[bewirk]
bewirk