Naar inhoud springen

tössewandj

Van Wiktionary

Mofers

[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord

[bewirk]

Lemma

[bewirk]

tössewandj v > m /tœsəwáɲɟ/

  1. 'n hieël dun moer, meis bestäöndje oet 'n inkel plaat of plank, die twieë ruumdjes vanein sjèdj
Aafbraeking
  • tös-se-wandj
Samestèlling

Verbuging

[bewirk]
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif tössewandj tössewenj
IPA /tœsəwáɲɟ/ /tœsəwæ̀ɲ/
dim. sjrif tössewendjetössewendjen tössewendjes
IPA /tœsəwæ̀ɲ̊ce//tœsəwæ̀ɲ̊cen/ /tœsəwæ̀ɲ̊ces//tœsəwæ̀ɲ̊cez/

In anger spraoke

[bewirk]
bewirk