Naar inhoud springen

vuurstapel

Van Wiktionary

Mofers

[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord

[bewirk]

Lemma

[bewirk]

vuurstapel v > m /vʉ̜́:r̥stá:pəl/

  1. 'nen opgestapeldjen houp hout daen m'n in brandj stik veur get te viere
Aafbraeking
  • vuur-sta-pel
Verwantje wäörd
Samestèlling

Verbuging

[bewirk]
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif vuurstapel vuurstapelevuurstapelen
IPA /vʉ̜́:r̥stá:pəl/ /vʉ̜́:r̥stá:pə̽lə//vʉ̜́:r̥stá:pə̽lən/
dim. sjrif vuurstaepelkevuurstaepelken vuurstaepelkes
IPA /vʉ̜́:r̥stɛ́:pe̞̽l̥kʲe//vʉ̜́:r̥stɛ́:pe̞̽l̥kʲen/ /vʉ̜́:r̥stɛ́:pe̞̽l̥kʲes//vʉ̜́:r̥stɛ́:pe̞̽l̥kʲez/
dat. sjrif vuurstapel vuurstapelevuurstapelen
IPA /vʉ̜́:r̥stá:pəl/ /vʉ̜́:r̥stá:pə̽lə//vʉ̜́:r̥stá:pə̽lən/

In anger spraoke

[bewirk]