Naar inhoud springen

witruumdje

Van Wiktionary

Mofers

[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord

[bewirk]

Lemma

[bewirk]

witruumdje v /wɪtr̥ʉ̜̀:mɟə/

  1. 'n laeg plaats op e formeleer of tössen 'n teks die me later zelf kan invölle
Aafbraeking
  • wit-ruum-dje
Verwantje wäörd
Samestèlling

Verbuging

[bewirk]
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif witruumdje witruumdjes
IPA /wɪtr̥ʉ̜̀:mɟə/ /wɪtr̥ʉ̜̀:mɟəs//wɪtr̥ʉ̜̀:mɟəz/
dim. sjrif
IPA

In anger spraoke

[bewirk]