koon

Van Wiktionary

Mofers[bewirk]

Bieveugelik naamwaord[bewirk]

Lemma[bewirk]

koon /kò:n/

  1. sónger angs veur gevaor te tuine, väöl kraasj höbbendj
Aafbraeking
  • koon
Synoniem
Verwantje wäörd

Verbuging[bewirk]

inkelvaad mieëvaad predikatief
mannelik vrouwelik ónziejig geslechtelik ónziejig
radikaal liaison radikaal liaison radikaal liaison radikaal liaison radikaal liaison radikaal liaison
positief sjrif kone konen koon koon koon koon koont
IPA /kò:nə/ /kò:nən/ /kò:n/ /kò:n/ /kò:n/ /kò:n/ /kò:n̥t/ /kò:nd/
kómparatief sjrif koondere koonderen koonder koonder koonder koonder koondert
IPA /kò:ndərə/ /kò:ndərən/ /kò:ndər/ /kò:ndər/ /kò:ndər/ /kò:ndər/ /kò:ndər̥t/ /kò:ndərd/
superlatief sjrif koonste koonsten koonste koonste koonste koonste koonste
IPA /kò:n̥stə/ /kò:n̥stən/ /kò:n̥stə/ /kò:n̥stə/ /kò:n̥stə/ /kò:n̥stə/ /kò:n̥stə/
partitief sjrif koons
IPA /kò:n̥s/ /kò:nz/
inkelvaad mieëvaad
flexieadverbiaal
(positief)
sjrif (wie) koons (toe) (wie) koontj (geer)
IPA /wì: kò:n̥s tú:/ /wì: kò:ɲ̊c ʝ̊é:r/
flexieadverbiaal
(kómparatief)
sjrif (wie) koonders (toe) (wie) koondertj (geer)
IPA /wì: kò:ndər̥s tú:/ /wì: kò:ndər̥c ʝ̊é:r/

In anger spraoke[bewirk]

Biewaord[bewirk]

Neet-lemma[bewirk]

koon /kò:n/

  1. (neet-lemma) op 'n [↑] meneer
Aafbraeking
  • koon

Verbuging[bewirk]

adverbiaal
radikaal liaison
positief sjrif koon
IPA /kò:n/
kómparatief sjrif koonder
IPA /kò:ndər/
superlatief sjrif koonste
IPA /kò:n̥stə/