montuuer

Van Wiktionary

Mofers[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord[bewirk]

Lemma[bewirk]

montuuer m /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈r/

  1. emes dae mesjiender, apperaten of leijingen ineinzitj of rippereert
Aafbraeking
  • mon-tuuer
Aafleijinge
Verwantje wäörd

Verbuging[bewirk]

inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif montuuer montuuers
IPA /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈r/ /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥s/ /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈rz/
dim. sjrif montuuerke montuuerken montuuerkes
IPA /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥kʲe/ /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥kʲen/ /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥kʲes/ /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥kʲez/
dat. sjrif montuuer montuuers
IPA /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈r/ /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈r̥s/ /mɒ́n̥'tʉ̜̀ɛ̯̈rz/

In anger spraoke[bewirk]