brandjspuit

Van Wiktionary

'n brandjspuit

Mofers[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord[bewirk]

Lemma[bewirk]

brandjspuit v /bráɲ̊ɟ̊spœ́i̯t/

  1. 'n groeate slang mit e metalen injstök, gemèndj veur 't spuite van blöswater
Aafbraeking
  • brandj-spuit
Verwantje wäörd
Samestèlling

Verbuging[bewirk]

inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif brandjspuit brandjspuite brandjspuiten
IPA /bráɲ̊ɟ̊spœ́i̯t/ /bráɲ̊ɟ̊spœ́i̯d/ /bráɲ̊ɟ̊spœ́i̯te/ /bráɲ̊ɟ̊spœ́i̯ten/
dim. sjrif brandjspuitje brandjspuitjen brandjspuitjes
IPA /bráɲ̊ɟ̊spœ́i̯ce/ /bráɲ̊ɟ̊spœ́i̯cen/ /bráɲ̊ɟ̊spœ́i̯ces/ /bráɲ̊ɟ̊spœ́i̯cez/

In anger spraoke[bewirk]

[2]

bewirk