raapstapel

Van Wiktionary

Mofers[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord[bewirk]

Lemma[bewirk]

raapstapel v > m /rá:pstá:pəl/

  1. 'n stapel mit kaart die ómgedrejdj oppe taofel ligke, wovan me kan of mót rape (aafhenkelik vanne speelregels)
Aafbraeking
  • raap-sta-pel
Samestèlling

Verbuging[bewirk]

inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif raapstapel raapstapele raapstapelen
IPA /rá:pstá:pəl/ /rá:pstá:pə̽lə/ /rá:pstá:pə̽lən/
dim. sjrif raapstaepelke raapstaepelken raapstaepelkes
IPA /rá:pstɛ́:pe̞̽l̥kʲe/ /rá:pstɛ́:pe̞̽l̥kʲen/ /rá:pstɛ́:pe̞̽l̥kʲes/ /rá:pstɛ́:pe̞̽l̥kʲez/
dat. sjrif raapstapel raapstapele raapstapelen
IPA /rá:pstá:pəl/ /rá:pstá:pə̽lə/ /rá:pstá:pə̽lən/