bankstèl

Van Wiktionary

e bankstèl

Mofers[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord[bewirk]

Lemma[bewirk]

bankstèl ó /báŋ̊ksté̞l/

  1. 'n biejeinhuuerendje kómbenaasje van 'n bank, (meis twieë) losse steul en 'n leger taofel
Aafbraeking
  • bank-stèl
Samestèlling

Verbuging[bewirk]

inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif bankstèl bankstèlder
IPA /báŋ̊ksté̞l/ /báŋ̊ksté̞lder/
dim. sjrif bankstèlke bankstèlken bankstèlkes
IPA /báŋ̊ksté̞l̥kʲe/ /báŋ̊ksté̞l̥kʲen/ /báŋ̊ksté̞l̥kʲes/ /báŋ̊ksté̞l̥kʲez/
dat. sjrif bankstèl bankstèlder
IPA /báŋ̊ksté̞l/ /báŋ̊ksté̞lder/
inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif bankstèl bankstèller
IPA /báŋ̊ksté̞l/ /báŋ̊ksté̞ler/
dim. sjrif bankstèlke bankstèlken bankstèlkes
IPA /báŋ̊ksté̞l̥kʲe/ /báŋ̊ksté̞l̥kʲen/ /báŋ̊ksté̞l̥kʲes/ /báŋ̊ksté̞l̥kʲez/
dat. sjrif bankstèl bankstèller
IPA /báŋ̊ksté̞l/ /báŋ̊ksté̞ler/

In anger spraoke[bewirk]

bewirk