brandjstichter

Van Wiktionary

Mofers[bewirk]

Zelfstenjig naamwaord[bewirk]

Lemma[bewirk]

brandjstichter m /bráɲ̊ɟ̊stɪçter/

  1. emes dae moodwillig of oet naolieëtsigheid get inne brandj zitj
Aafbraeking
  • brandj-stich-ter
Variaasje
Verwantje wäörd
Samestèlling

Verbuging[bewirk]

inkelvaad mieëvaad
radikaal liaison radikaal liaison
nom. sjrif brandjstichter brandjstichters
IPA /bráɲ̊ɟ̊stɪçter/ /bráɲ̊ɟ̊stɪçter̥s/ /bráɲ̊ɟ̊stɪçterz/
dim. sjrif brandjstichterke brandjstichterken brandjstichterkes
IPA /bráɲ̊ɟ̊stɪçte̽r̥kʲe/ /bráɲ̊ɟ̊stɪçte̽r̥kʲen/ /bráɲ̊ɟ̊stɪçte̽r̥kʲes/ /bráɲ̊ɟ̊stɪçte̽r̥kʲez/
dat. sjrif brandjstichter brandjstichters
IPA /bráɲ̊ɟ̊stɪçter/ /bráɲ̊ɟ̊stɪçter̥s/ /bráɲ̊ɟ̊stɪçterz/

In anger spraoke[bewirk]